UTSTÄLLNINGAR OCH SAMLINGAR

Utställningar

BASTUSTÄLLNING

Museets basutställning ger en inblick till åländsk natur, samt jakt- och fiskekultur.  Focus ligger i säljakt, vårfågeljakt, fiske med nät samt sportfiske. Museet har också en trofé och vapenutställning. Här kan du också besöka och känna av hur det har varit att stanna ut i skärgården på fiske.

INFORMATION OM DE OLIKA DELARNA

Säljakten

Skärgårdens första invånare var säljägare och sälen var ett livsviktigt byte under flera årtusenden och allt togs tillvara – köttet, skinnet och fettet som kunde användas som lampolja och till impregnering.

Säljakten pågick dygnet och året runt med stor uppfinningsrikedom. Olika redskap användes som nät, klubba, picka, harpun, krokar och bössa och man jagade från båt och på isen – både inomskärs och till havs. Jakten kunde vara ett nöje i lugnt och vackert sommarväder. Men den var farofylld och rentav omänsklig under kalla vinternätter i Östersjön då jägarna drev med isen i öppna båtar.

Notfiske

Notfisket är en av de allra äldsta fiskemetoderna och strömmingsfiske med not nämndes redan under 1300-talet. Strömmingsnoten var ett jättelikt fångstredskap och kunde vara 200 meter lång och 20 meter djup. Under våren fiskades lekströmming huvudsakligen med not men under 1800-talet tog fiske med krokskötar över. Också fjällfisk som abborre och gädda fiskades med not. Lillnoten, som var cirka 60 meter lång och 3 meter djup, drogs mot stranden medan Stötnoten drogs mot två sammankopplade mindre båtar.

Genom att koppla ihop en stötnot med två slingor lillnot fick man en Stornot. Med stornoten fiskades huvudsakligen abborre i november och december. Under 1800-talet blev fiske med ryssjor mer allmänt men i Eckerö drogs dock lillnot ännu under 1950-talet. Den noten finns i museets samlingar.

Båtar

Skärgårdsbonden höll sig med många båtar.

  • Ökan, roddbåten, användes på jaktresor, i sälisen och då sjöfågelägg samlades under våren.
  • I roddsumpen hölls abborren levande medan man tog hand om fångsten (vittjade) i ryssjorna (som är ett fångstredskap).
  • Jullan eller krokskötbåten användes då man vittjade nät och på kortare jaktresor.
  • Skötbåten användes för strömmingsfiske och för långresor i sälisen under vårvintern. Den användes också för resor till marknader i Åbo och Helsingfors.
  • Skärgårdsbonden kunde också ha del i notlagets stora notbåt. Med den seglade man till marknader och förde kreatur till holmarna på sommarbete.
  • Om bonden bodde på fasta Åland hade han ofta del i en skuta som seglade till köpare utanför Åland med ved, saltströmming och slaktboskap.
  • Bonden i ytterskärgården kunde ha del i en kajutbåt och seglade då bekvämare till marknader i Helsingfors, Reval (Tallinn) och Baltischport (Paldiski).

Marknadsresor

Åländska bönder har sedan urminnes tider seglat till bland annat Stockholm, Åbo och Helsingfors för att sälja saltad strömming och köpa salt, säd och andra begärliga varor. Marknadsresorna var ett avbrott i vardagen men de kunde vara nog så strapatsrika. Man rådde inte över väder och vind och förhållandena ombord var minst sagt spartanska. I öppna båtar ”tjäldade” man till natten. Det betyder att man sov på durken under segel som spänts över bommen. Om båten hade en kajuta hade man förvisso tak över huvudet men kajutan kunde vara både trång och fuktig.

Å andra sidan var skärgårdsborna vana vid enkla förhållanden. När strömmingen fiskades bodde man ofta veckor i sträck i små fiskekojor i havsbandet – många personer i det enda rummet i kojan.

Fiskelägen

Den höstlekande strömmingen kunde sällan fångas vid hemstranden. Mellan den 25 juli och 14 september var byarna endast befolkade av gamla och orkeslösa. Arbetsfolk och barn var ute på fiskelägen i det yttersta havsbandet med skötar och torskpilk. Boendet var enkelt, med fler familjer i varje koja, i storbåtens kajuta, under seglet eller på ännu mer oskyddade viloplatser. Arbetsdagarna var långa och tunga.

Ändå är det omvittnat att livet på fiskelägena av många upplevdes som behaglig avkoppling från vardagen i byarna. De små husen på fiskelägena var ofta många till antalet och i hamnarna låg båtarna tätt packade. Lördagkväll och söndag, samt stormiga dagar var det ”Skötheligt”. Då fiskade man inte utan vilade upp sig, lappade och lagade nät, umgicks, spelade kort, dansade och barnen lekte.

Sommarutställning

Under sommaren finns det möjlighet att se på en tillfällig utställning som byts ut varje år.

Laxfiskebåten Svanö

Fiskebåten är byggd på Åland av fiskaren Rolf Häggblom och sonen Lars. Båten byggdes i närmast 130 dagar och är 12 meter lång och 4 meter bred. Båten har haft en 73 hästars Valmet-motor och har gått 9 knop. Den sjösattes i Marsund i Hammarland 1970 och donerades till museet år 1996. Båten ligger utanför museet och är gratis för alla att besöka.

Geostigen

Strax utanför museet börjar geostigen ”genom eld och is”. Stigen berättar om Ålands geologiska historia. Den 350 meter långa promenaden tar dig på en tidsresa genom 2000 miljoner år. Stigen kantas av bergarter från olika tidsåldrar och till slut en vacker utsikt ut till havet och båthus. År du ”geocachare” så finns det en del att hämta här!

Samlingar

Etnografiska samlingar – föremål och objekt om jakt- och fiskekultur på Åland. Samlingarna är främst från tiden efter slutet av 1800-talet men enstaka äldre föremål förekommer.

Naturhistoriska samlingar – består främst av uppstoppade djur och ägg. Museet är den enda på Åland som visar upp åländsk fauna.

Arkivalier – de flesta av museets arkivalier är är från 1800- och 1900-talet, dock den äldsta är en jaktlag från 1664.

Bibliotek

Museet har ett litet bibliotek om jakt- och fiskelitteratur. Böcker och tidskrifter kan läsas under museets öppettider.

+358 (18) 38 299
+358 (0)40-588 6716
info@jaktfiskemuseum.ax